Grevvy svävar vidare

Egentligen vill jag bara skrika rakt ut.
Men det går inte, klockan är för mycket.
Kom nyss hem och tänkte skriva några rader till er, men jag har inget att skriva.
Känner inte för att locka fram mina bittra sidor (eller min bittra sida)
Jag är inte i närheten av lika bitter som jag har varit förr.
Men jag har fortfarande ett behov av att få skrika av mig,
men för en gångs skull är orden
"JAG ÄR SÅ JÄVLA LYCKLIG"



Känns lite överdrivet, men det är det inte... Inte just nu i skrivande stund.
Jag har världens bästa pojke
Jag har världens bästa vänner
Inatt kommer Anna somna som en lycklig tjej.
Underbar känsla,
Godnatt Sverige