starten..... (kan man kanske säga?)
Så nu ska jag ge de hela ett försök. Har idag sovit i "min" säng. skönt, ja somna som en stock faktiskt. underbart.
Förra fredagen bar det av, nordafrika med Tunsisien och Monastir som mål. Efter att ha suttit på en buss från lkpg till sthlm var jag lite trötters. På stationen mötte Han upp. Mr D. En otippad fika i ett, egentligen otippat sällskap. Men ja gillart. Det var nice. Mötte senare upp Chrissy på centralen och det bar iväg mot Arlanda.
Allt gick som smort. Flyget lyfte när de skulle och allt var bra. Självklart hamnade vi vid nödutgången så vi kände oss säkra hela vägen, härligt! (med självklart menar jag att jag de senaste ggr jag har flugit fått vad jag kallar de bästa plasterna) *nöjd mkt nöjd*
Hamnade bredvid två tjejer. Jag som är nyfiken sitter och tjuvlyssnar och inser snart att de är två människor som jag kommer att ha mkt mkt svårt för. (ja vet, illa men vi dömer folk efter 4 sek) de hade ändå hela 4 timmar på sig att verka normala resten av flygresan, men i helvete heller.
jag sov alltså med andra ord inte på vägen ner. Flygpersonalen var otevliga och det luktade mat i hela flyget. Att tillägga var att det var varmt i planet. Jag frös inte... snopet
Framme kl 2 på natten till lördagen. 17 grader varmt. vi sattes på en buss... framme och incheckade på hotellet kl 3. gäsp säger jag bara.
Sov länge den morgonen. o när vi väl vaknade till liv var det bara att slänga på sig bikinin och springa ner till beachen 300m längre ner på gatan. Lovley. inte ett moln på hilmen.
Eftersom vi var lite sena ner hamna vi bredvid alla solstolar direkt i sanden. Efter ett tag inser jag och Chrissy att det är vi och runt om sitter 30 araber. bara killar alltså. Lite obehagligt börjar det bli. Jag blir varm och går i havet. Chrissy sitter kvar och vaktar våra grejjer... ja hinner väl knappt nudda vattnet innan araberna får fart. De följer med mig i vattnet och de andra går fram och pratar me christin.
När detta hållt på 1h beger vi oss iväg. La oss sista timman mellan solstolarna. Där var det mkt mer lugnt och skönt.
Denna dag låg vi i solen i 4 timmar. Väl hemma på hotellet inser jag att jag Anna har gjort de för första gången. Jag har bränt mig nåt så sjukt mkt. (klart jag har bränt mig förut, men inte alls i samma utsträckning) shit alltså.
Kvällen blev oxå en ganska hemsk upplevelse, vi gick på en gata när de blivit mörkt (nej ingen bakgata utan shoppinggatan) vi blev förföljda, hela tiden vart vi än gick. De sluta med att vi såg en svenskflagga på en restaurang och satte oss o åt, efter de gick vi snabbt tillbaka till hotellet. Härligt. Vi var fångar på hotellet efter solnedgången.
Min dag 2 spenderades i skuggan med kläder på. Jag var ungefär lika bitter som bilden visar. Kände mig ganska misslyckad.
Typ stranden som var mkt fin och vattnet var jätte klart.
på en restaurang där de ärligt serverade oss bajskorvar med lever. vi kunde inte stoppa de i munnen innan vi satt me spyorna i halsen. Det var det värsta jag någonsin varit med om. Vi satt hela "middags-tiden" och försökte dela maten i småbitar, placera ut dem på tallriken för att se vart de såg ut att ta som minst plats som möjligt. Vi ville inte ge tillbaka tallriken utan att ha rört den. Ne fy fan det var det värsta jag varit med om.
fortsättning följer.....
Förra fredagen bar det av, nordafrika med Tunsisien och Monastir som mål. Efter att ha suttit på en buss från lkpg till sthlm var jag lite trötters. På stationen mötte Han upp. Mr D. En otippad fika i ett, egentligen otippat sällskap. Men ja gillart. Det var nice. Mötte senare upp Chrissy på centralen och det bar iväg mot Arlanda.
Allt gick som smort. Flyget lyfte när de skulle och allt var bra. Självklart hamnade vi vid nödutgången så vi kände oss säkra hela vägen, härligt! (med självklart menar jag att jag de senaste ggr jag har flugit fått vad jag kallar de bästa plasterna) *nöjd mkt nöjd*
Hamnade bredvid två tjejer. Jag som är nyfiken sitter och tjuvlyssnar och inser snart att de är två människor som jag kommer att ha mkt mkt svårt för. (ja vet, illa men vi dömer folk efter 4 sek) de hade ändå hela 4 timmar på sig att verka normala resten av flygresan, men i helvete heller.
jag sov alltså med andra ord inte på vägen ner. Flygpersonalen var otevliga och det luktade mat i hela flyget. Att tillägga var att det var varmt i planet. Jag frös inte... snopet
Framme kl 2 på natten till lördagen. 17 grader varmt. vi sattes på en buss... framme och incheckade på hotellet kl 3. gäsp säger jag bara.
Sov länge den morgonen. o när vi väl vaknade till liv var det bara att slänga på sig bikinin och springa ner till beachen 300m längre ner på gatan. Lovley. inte ett moln på hilmen.
Eftersom vi var lite sena ner hamna vi bredvid alla solstolar direkt i sanden. Efter ett tag inser jag och Chrissy att det är vi och runt om sitter 30 araber. bara killar alltså. Lite obehagligt börjar det bli. Jag blir varm och går i havet. Chrissy sitter kvar och vaktar våra grejjer... ja hinner väl knappt nudda vattnet innan araberna får fart. De följer med mig i vattnet och de andra går fram och pratar me christin.
När detta hållt på 1h beger vi oss iväg. La oss sista timman mellan solstolarna. Där var det mkt mer lugnt och skönt.
Denna dag låg vi i solen i 4 timmar. Väl hemma på hotellet inser jag att jag Anna har gjort de för första gången. Jag har bränt mig nåt så sjukt mkt. (klart jag har bränt mig förut, men inte alls i samma utsträckning) shit alltså.
Kvällen blev oxå en ganska hemsk upplevelse, vi gick på en gata när de blivit mörkt (nej ingen bakgata utan shoppinggatan) vi blev förföljda, hela tiden vart vi än gick. De sluta med att vi såg en svenskflagga på en restaurang och satte oss o åt, efter de gick vi snabbt tillbaka till hotellet. Härligt. Vi var fångar på hotellet efter solnedgången.
Min dag 2 spenderades i skuggan med kläder på. Jag var ungefär lika bitter som bilden visar. Kände mig ganska misslyckad.
Typ stranden som var mkt fin och vattnet var jätte klart.
på en restaurang där de ärligt serverade oss bajskorvar med lever. vi kunde inte stoppa de i munnen innan vi satt me spyorna i halsen. Det var det värsta jag någonsin varit med om. Vi satt hela "middags-tiden" och försökte dela maten i småbitar, placera ut dem på tallriken för att se vart de såg ut att ta som minst plats som möjligt. Vi ville inte ge tillbaka tallriken utan att ha rört den. Ne fy fan det var det värsta jag varit med om.
fortsättning följer.....
Kommentarer
Trackback