nattliga funderingar...

Här sitter jag i min mörka lägenhet och en massa stiarinljus. (stavas inte så, men va fan vi är väl mordena?)
Äter el tallrik fil. snart är en otippad kväll/natt över. Vad konstigt. vilken vändning livet tar ibland. Det behövs inte mycket för att förändra de som händer just nu.
Jag som skulle sova tidigt inatt. Känner mig knappt trött. Det är mycket just nu, de känns som jag måste ut i skogen o skrika. Det är nåt som måste ut. ut igen...
Jag kan inte hålla allt inom mig.
Men jag kan inte släppa stenen nu. Ingen är ju beredd på den, om kanske minst jag. det är jag som kommer att få den på foten, de är ju jag som håller i den och den är för tung för att kasta iväg. Kanske lika bra att ta ett nytt grepp om den och bära den ett tag till. Det kommer aldrig att bli rätt tillfälle för att släppa den, men hellre att jag bär den tills jag inte orkar längre och kanske rent av tappar den helt otippat någonstans. Har jag tur hittar jag någon som kan hjälpa mig att sakta men säkert lägga den bredvid mina fötter så att de inte gör ont. ?
Livet
vem har sagt att de ska vara lätt att leva?


Goodbye my lover, you have been the one for me.
the only one...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback