PANG!

Just nu i skrivande stund kan jag inte fatta hur det kunde bli såhär?
Tappade jag förståndet eller var jag så stressad?
Är så uppretad nu så de är tur att det är som det är. Att jag sitter enam hemma och svär för mig själv.
Hade jag inte haft lite vett kvar hade jag skrivit ner allt nu, men en sak i taget. Det kan vänta till nästa vecka. Nu äntligen känns det som jag har fattat varför folk snackar. vad de är för rykten som går osv. Jag som tyckte synd om dig. Nu äntligen förstår jag varför du gör som du gör. Jag hade gjort likadant om jag vore dig.
Men jag tänker sluta le nu. tänker sluta vara som om ingenting har hänt. jag har ingenting att dölja. Du har och det är jag som har fått betala ditt pris.  Det var dyrt och det känns orättvist.
dags att betala tillbaka......

en okoncentrerad, trött och irriterad Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback