Dilemma...
HJÄLP!!!
Kan man jämföra detta?
Att tro på Gud/att ha en tro....
..att tro på spöken/skrock?
Är det i samma kategori, så att det är jämförbara eller är det två helt skilda frågor?
Kan man jämföra detta?
Att tro på Gud/att ha en tro....
..att tro på spöken/skrock?
Är det i samma kategori, så att det är jämförbara eller är det två helt skilda frågor?
Kissnödig?
Nu måste jag snart komma på en lösning av detta Akuta Kissprobem som har dykt upp i mitt huvud!
Jag hinner bara se min dörr in till lägenheten så blir jag akut kissig.
ALLTID
Det spelar liksom ingen roll att jag kissade innan jag gick hemåt, VARJE gång kommer det.
Jag hinner knappt få upp dörren innan det typ är försent.
Förut fick jag av mig både jacka och skor i någon slags hoppande rörelse, men nu hinner jag inte äns det längre.
Nu är det knappt så jag får igen ytterdörren innan jag MÅSTE springa för att inte kissa på mig.
Är detta ett ålderstecken tro?
Jag hinner bara se min dörr in till lägenheten så blir jag akut kissig.
ALLTID
Det spelar liksom ingen roll att jag kissade innan jag gick hemåt, VARJE gång kommer det.
Jag hinner knappt få upp dörren innan det typ är försent.
Förut fick jag av mig både jacka och skor i någon slags hoppande rörelse, men nu hinner jag inte äns det längre.
Nu är det knappt så jag får igen ytterdörren innan jag MÅSTE springa för att inte kissa på mig.
Är detta ett ålderstecken tro?
AAAJJJ!
Jag vet inte vad jag ska säga.
Aj.?
Vad hjälper det?
Jag kan inte visa någon medkänsla för jag har inte en aning om hur det känns.
Jag kan inte säga att det ordnar sig, för det kommer det aldrig att göra.
Ditt liv är förändrat för evigt.
Jag är så ledsen.
Det högg i magen, jag ville kräkas i närmaste papperskorg,
skrika rakt ut.
Hur i helvete klarar man sig igenom detta?
Jag kan inte säga mer än att jag är så sjukt ledsen....
Fan hoppas du klarar av att se det fina som finns ibland oss igen..
Aj.?
Vad hjälper det?
Jag kan inte visa någon medkänsla för jag har inte en aning om hur det känns.
Jag kan inte säga att det ordnar sig, för det kommer det aldrig att göra.
Ditt liv är förändrat för evigt.
Jag är så ledsen.
Det högg i magen, jag ville kräkas i närmaste papperskorg,
skrika rakt ut.
Hur i helvete klarar man sig igenom detta?
Jag kan inte säga mer än att jag är så sjukt ledsen....
Fan hoppas du klarar av att se det fina som finns ibland oss igen..
Jag tror på mig.....
Om inte Du tror på dig, Vem kommer då att kunna göra det?
Om inte du älskar dig själv, vem kommer då någonsin att kunna älska dig?
Allt handlar om den du ser i spegeln varje gång...
Allt börjar där och allt kommer att sluta där..
Du kommer att behöva dras med dig själv i resten av ditt liv
Om inte du accepterar den du är....
Vem kommer då att göra det?
Godnatt Anna, sov gott
SlutSpelat?
Undrar som många andra...
Vad händer egentligen nu med kortspelet "neger eller president"?
-Nu finns det bara vinnare:)
Vad händer egentligen nu med kortspelet "neger eller president"?
-Nu finns det bara vinnare:)
Ledsen i hjärtat
Det känns bara så jävla fel just nu.
Jag har inga mål, jag har ingen vilja och framtiden bara rusar emot mig.
Vart ska jag ta vägen?
Vad ska jag bli?
Vad ska jag göra?
Och allt det här, NÄR????
Paniken ökar och jag skämtar inte när jag sa att jag börjar gråta.
Jag vill inte leva såhär, jag vill inte ha det såhär...
Jag håller på att bli gammal, och jag vet fortfarande inte vem jag är.
Hjälp...
Svara inte: Det ordnar sig.
För det är bara skitsnack, jag är 24 år och vill ingenting.
Det är sorgligt, patetiskt och ledsamt.
Jag orkar fan inte...
Ska det vara såhär?
Jag ber ...
Jag ber dig, jag tjatar.
Men du lyssnar inte, du förstår inte.
Du gör så rätt. Jag hatar att du har förstått.
Du är inte min vägg, mitt hem, min trygghet.
Du är det ständiga bytet som jag jagar 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan 365 dagar om året.
Det är såå rätt.
Men jag ber dig.
Sluta spring, jag finner inte lyckan i jagandet längre...
Stanna så kan vi gå ihop istället.?
Men du lyssnar inte, du förstår inte.
Du gör så rätt. Jag hatar att du har förstått.
Du är inte min vägg, mitt hem, min trygghet.
Du är det ständiga bytet som jag jagar 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan 365 dagar om året.
Det är såå rätt.
Men jag ber dig.
Sluta spring, jag finner inte lyckan i jagandet längre...
Stanna så kan vi gå ihop istället.?
Gå vidare....tillsammans.
Anna...?
Skulle du kunna tänka dig att dra härifrån ett tag?
Dra till en annan stad?
Att jag helt ärligt inte har tänkt den tanken på mycket länge kan jag inte neka. Frågan kom som en chock.
Men ärligt, varför inte?
Så jag svarade ja...
Nu får vi se vad som sker i framtiden...
spännande men otäckt
Jag är redo att gå vidare...
Skulle du kunna tänka dig att dra härifrån ett tag?
Dra till en annan stad?
Att jag helt ärligt inte har tänkt den tanken på mycket länge kan jag inte neka. Frågan kom som en chock.
Men ärligt, varför inte?
Så jag svarade ja...
Nu får vi se vad som sker i framtiden...
spännande men otäckt
Jag är redo att gå vidare...
kramar och ömma ord..
Det gör ont,
Jag försöker att blåsa bort det onda men det hjälper inte.
Det är inget sår.
Inget sår som blöder, inget ytligt sår.
Det onda kommer inifrån och går inte att plåstra om.
Kramarna lindrar men läker ingenting.
Det är orden som strömmar som tar bort smärtan.
Huggen kommer med jämna mellanrum och jag kan ingenting annat än att sitta bredvid.
Det gör så ont i mig att se dig med smärtan.
Önskar jag kunde ta smärtan ifrån dig.
Jag är villig att bära den varannan dag åt dig.
Jag vill vara med, jag vill känna, jag vill förstå.
Men istället sitter jag bredvid och förstår ingenting.
Det är bara kramar och ömma ord som hjälper.
//Din för alltid
sovgott
Jag får inte ner känslan i ord.
Återkommer en annan dag.
UPPDATERING:
Lovley
stress, stress....
...Finns den? Eller har jag hittat på den?
Tandkräm
Imorse la jag lite tandkräm i mitt eget öga.
Det kan man göra på någon man INTE tycker om.
Känslan var brännande och det sved.
Vad ska man göra?
Det stog ingenstans på Tandkrämstuben att man inte ska lägga det i ögat och det stod inte heller vad man skulle göra om det så skulle hända.
Ja, där stod jag helt blind (pga tårar) i badrummet. Jag vågade inte ropa på Mannen i rummet i bredvid. Vad skulle jag säga?
Jag har fått tandkräm i ögat.? det var ju sant, men hur kom den dit?
ja ut kom det iaf och jag kunde se igen. Nu 3 timmar senare känns det bara kallt.
Nä ni, det där var ingenting för mig.
Undrar om jag hade kunnat stämma Pepsodent om jag bodde i USA?
Det kan man göra på någon man INTE tycker om.
Känslan var brännande och det sved.
Vad ska man göra?
Det stog ingenstans på Tandkrämstuben att man inte ska lägga det i ögat och det stod inte heller vad man skulle göra om det så skulle hända.
Ja, där stod jag helt blind (pga tårar) i badrummet. Jag vågade inte ropa på Mannen i rummet i bredvid. Vad skulle jag säga?
Jag har fått tandkräm i ögat.? det var ju sant, men hur kom den dit?
ja ut kom det iaf och jag kunde se igen. Nu 3 timmar senare känns det bara kallt.
Nä ni, det där var ingenting för mig.
Undrar om jag hade kunnat stämma Pepsodent om jag bodde i USA?
hjärnsläpp
Sitter hemma vid datorn och känner mig rätt nöjd.
Tills jag tänkte dela med mig av min semester och en massa annat som hänt i mitt liv och bara finns dokumenterat på min kamera. Dess värre kan jag inte hitta min sladd. Jag kan inte skriva (som alla andra) "jag kan verkligen inte hitta den) för det kan jag. OM jag bara vill. men ärligt så orkar jag verkligen inte börja leta efter den nu. Det ser faktiskt ut som skit hos mig och den där sladden skulle kunna ligga precis vart som helst. Dock inte där den ska.
På tal om det. Varför har alla saker hemma en "rätt" plats för? Varför har jag en låda i skrivbordet som alla skrivblock ska ligga i? och en för alla sladdar? Varför känns det städat om kuddarna i soffan ligger "rätt"? Vem har bestämt att alla böcker ska stå i bokhyllan tätt ihop med ryggen utåt? Varför inte huller om buller med sidorna utåt? Varför blandar man inte besticken i lådan och varför ställer jag glasen på rad i skåpet? Skorna placeras vid dörren ställda tillsammans med sitt par. varför håller vi på med sånt för?
Jag läste för övrigt denna bok under semestern. "veronica bestämmer sig för att dö"
Det var en läsvärd bok. Den gjorde mig inte arg, ledsen eller besviken. Den fick mig att börja tänka. Varför gör vi vissa saker utan att veta varför. Varför accepterar vi så mycket utan att ställa följfrågor? Varför låter vi saker och ting bara vara för att det "ska vara så"?
Varför går klockan åt höger? Det finns inget matematiskt och säger att den klocka som går åt vänster skulle visa fel. Vem säger att det är fel att ha gaffeln i vänster handen?
Just nu försöker jag ta reda på varför jag knappt kan andas när jag borstar tänderna när jag har stängt av vattnet. Först sätter jag på vattnet och låter det rinna, blöter tandborsten en stund under vattnet, sen lägger jag på tandkrämen, efter det blöter jag den igen. Sen låter jag alltid vattnet rinna undertiden jag borstar, sätter mig gärna på toalettsisten några sekunder tills jag (av någon anledning) måste ställa mig upp och luta mig över handfatet, trots att jag absolut inte behöver spotta än. Why?
Tillbaka till att låta vattnet rinna, en dag slog det mig att det var onödigt att låta vattnet rinna den där minuten jag borstar, så jag stängde av vattnet, men genast kunde jag inte andas och jag liksom var tvungen att spotta trots att det inte alls var dags för själva spottandet. skumt.
Vad är det egentligen som styr detta beteende?
Är ni likadana?
Ps
Hjälp mig lösa den här bilden nu innan jag blir galen.
Jag fattar verkligen inte var den där 13e personen tar vägen..
Ds
Tills jag tänkte dela med mig av min semester och en massa annat som hänt i mitt liv och bara finns dokumenterat på min kamera. Dess värre kan jag inte hitta min sladd. Jag kan inte skriva (som alla andra) "jag kan verkligen inte hitta den) för det kan jag. OM jag bara vill. men ärligt så orkar jag verkligen inte börja leta efter den nu. Det ser faktiskt ut som skit hos mig och den där sladden skulle kunna ligga precis vart som helst. Dock inte där den ska.
På tal om det. Varför har alla saker hemma en "rätt" plats för? Varför har jag en låda i skrivbordet som alla skrivblock ska ligga i? och en för alla sladdar? Varför känns det städat om kuddarna i soffan ligger "rätt"? Vem har bestämt att alla böcker ska stå i bokhyllan tätt ihop med ryggen utåt? Varför inte huller om buller med sidorna utåt? Varför blandar man inte besticken i lådan och varför ställer jag glasen på rad i skåpet? Skorna placeras vid dörren ställda tillsammans med sitt par. varför håller vi på med sånt för?
Jag läste för övrigt denna bok under semestern. "veronica bestämmer sig för att dö"
Det var en läsvärd bok. Den gjorde mig inte arg, ledsen eller besviken. Den fick mig att börja tänka. Varför gör vi vissa saker utan att veta varför. Varför accepterar vi så mycket utan att ställa följfrågor? Varför låter vi saker och ting bara vara för att det "ska vara så"?
Varför går klockan åt höger? Det finns inget matematiskt och säger att den klocka som går åt vänster skulle visa fel. Vem säger att det är fel att ha gaffeln i vänster handen?
Just nu försöker jag ta reda på varför jag knappt kan andas när jag borstar tänderna när jag har stängt av vattnet. Först sätter jag på vattnet och låter det rinna, blöter tandborsten en stund under vattnet, sen lägger jag på tandkrämen, efter det blöter jag den igen. Sen låter jag alltid vattnet rinna undertiden jag borstar, sätter mig gärna på toalettsisten några sekunder tills jag (av någon anledning) måste ställa mig upp och luta mig över handfatet, trots att jag absolut inte behöver spotta än. Why?
Tillbaka till att låta vattnet rinna, en dag slog det mig att det var onödigt att låta vattnet rinna den där minuten jag borstar, så jag stängde av vattnet, men genast kunde jag inte andas och jag liksom var tvungen att spotta trots att det inte alls var dags för själva spottandet. skumt.
Vad är det egentligen som styr detta beteende?
Är ni likadana?
Ps
Hjälp mig lösa den här bilden nu innan jag blir galen.
Jag fattar verkligen inte var den där 13e personen tar vägen..
Ds
...
så jävla onödigt rent ut sagt.
Vilken värld är detta?
Jag har fått 5 timmar att bara susa förbi utan att jag märkt det äns..
Jag brände maten för jag var så inne i mitt korsord.
Jag åt så sakta att maten var tvungen att värmas i mikron 2 gånger, och ändå hann jag inte äta upp..
Från datorn sjöng Lars Eriksson med sin underbara stämma. (o då självklart inte de han sjunger i Idol utan hans egna underbara verk som finns på MySpace.)
Fem timmar har passerat mitt liv och jag märkte det inte äns..
Vilken värld lever jag i egentligen?
Jag brände maten för jag var så inne i mitt korsord.
Jag åt så sakta att maten var tvungen att värmas i mikron 2 gånger, och ändå hann jag inte äta upp..
Från datorn sjöng Lars Eriksson med sin underbara stämma. (o då självklart inte de han sjunger i Idol utan hans egna underbara verk som finns på MySpace.)
Fem timmar har passerat mitt liv och jag märkte det inte äns..
Vilken värld lever jag i egentligen?
...känns som att det kvittar...
Ni vet dom där dagarna då allt kvittar.
Ingenting känns viktigt.
Man är varken ledsen eller glad.
Man vill vara ensam, men känner sig ändå ensam.
En sån dag passerar mig just nu.
Ingenting känns viktigt.
Man är varken ledsen eller glad.
Man vill vara ensam, men känner sig ändå ensam.
En sån dag passerar mig just nu.
Jag vet innerst inne att det inte alls kvittar.
Men just nu, just idag ja....då kvittar det...
Mitt liv känns sjukt meningslöst. frågan ekar "vad ska du bli när du blir stor?"
När jag var 10 år så spelade den frågan ingen roll, jag kunde svara polis, eller varför inte frisör?
Men idag, jag är snart 24 år och jag har inte en aning om vad jag ska bli eller va fan jag ska plugga till.
Måste man plugga? måste man bli nåt?
Det ända jag vill är att få ha en dröm, för inte äns det har jag nu.
Känner mig så sjukt överkörd. Ni lovade en massa saker, ni fick meningar att bli betydelsefulla för mig, men för er var det bara en jävla massa ord, inte ett skit händer och jag vet att det inte heller kommer att hända. Varför lurade ni mig? tror ni att ni kommer vinna på det i längden?
Meningslöst är vad det är.
Jag är besatt av tanken. Du vill och jag önskar att jag kunde få dig på bättre tankar. förr var jag orolig för andra saker. I dag är det andra problem som tynger mig. det värsta är att jag bara vill dig gott men att du inte förstår det. Jag vill inte vara din mamma men jag vill heller inte vara din vän. jag tänker inte stötta, men jag vägrar att se på.
orka?
Ni säger mindre, jag ger mindre, ni säger mer och jag ger mer.
Nu 10 minuter senare ringer ni och gnäller.
HUR FAN VILL NI HA DET DÅ?
Det är 80 olika viljor. Jag är inte Gud.
Skit ner er.
Nu ska jag ut i solen ensam och rensa hjärnan från spöken.
Var det bättre förr?
ljusare tider....
Foto: Anna
Dett ser ljust ut.
Just den här veckan har kanske varit den tråkigaste av alla, men saker och ting har hamnat på sin plats.
Jag har lyckats koppla ett nytt grepp om mitt liv som höll på att falla mig ur händerna.
Jag har tagit ny kontroll över stressen.
Nästa vecka har jag två saker att se fram emot, och veckan efter det ska jag flyga till varmare grader.
Livet har liksom börjat om på något sätt.
Nä nu måste jag lägga mig.
Medicinen får min kropp att vilja sova 13 timmar/natt och sen behöver jag sova middag oxå 2 timmar.
så nu är det hög tid om jag ska hinna göra någonting imorgon oxå..
Sovgott Sverige
det spelar ingen roll hur jag ser ut, det som betyder någonting är hur jag mår
Godnatt Sverige
Vill släcka ner i lägenheten,
lägga mig ensam i sängen och gräva ner huvudet i kudden
Låta tårarna rinna ner i mungipan och i örat(?) som händer mig ofta
Låten går på repeat tills tårarna är slut.
Då stänger jag av, och vänder mig om och somnar.
Godnatt Sverige
Jag är bara en människa,
Jag är rädd
Rädd om allt bra jag har.